Morgonstund har guld i mun

Det är väl inte direkt drömmen att gå upp klockan tre på natten. Men har man en Italienresa framför sig känns det ju genast lite bättre. Och finare morgon kunde vi inte önska oss. Perfekt svensk sommarmorgon. Klockan 04.00 bar det iväg i fyra bilar till Arlanda.  Magnus (Edwards pappa) var lätt stressad, han trodde planet gick 06.10. Desto härligare att upptäcka att vi hade ytterligare en timme på oss.

Incheckningen gick jättebra, men Erik G:s spraydeo försvann i säkerhetskontrollen. Efter besök på Victorias Secret käkade de flesta av oss frukost innan vi bordade planet. Take off gick också jättebra och det var verkligen en ynnest att få se uttrycken på Ida, Maja och Erik M som aldrig hade flugit förut (eller inte kom ihåg hur det var), de njöt verkligen och fjärilarna i magen försvann snabbt.

Väl framme i ett regntungt Rom irrade vi runt i 40-50 minuter på flygplatsen, letandes efter transferbussen. Jag ljuger inte när jag säger att det absolut var tanterna och farbröderna i församlingen som blev mest stressade av detta. Efter ett antal samtal med hotellet och mellan hotellet och busschauffören kom vi dock iväg på den 11 mil långa turen till Montalto di Castro Marina. Härligt!

Glada gänget checkar in oss!

Har alla märkt sina väskor?

Är det här man får juice?

Det var inte bara det här gänget som var trötta. Men detta gäng var nog sötast idag:-)

Allmän kaos på flygplatsen när vi inte hittar vår buss. Här är vi på gång att ringa hotellet för att få hjälp. Och det funkade ju till slut.