Italiensk afton!

Den fantastiske Ari hade ordnat så att han kunde skjutsa upp oss till ”huvudbyn” i hotellets minibuss. Den ligger fyra kilometer in från kusten och det är ju inte helt fel att spara på benen till morgondagens Romtur. Väl där ställde vi upp oss bland lokalbefolkningen för att se en procession. Vi har inte riktigt förstått exakt vad som firades men det var i alla fall präster, troligtvis biskopen och små konfirmander.

Gatan pyntades ju redan under dagen och när biskopen gick förbi slängde alla, även vi, ut blomblad. Jättefint och kul att få vara med om något riktigt genuint. Sist i tåget följde sedan alla lokalbor och hela tåget gick sedan upp i gamla delen, innanför borgmuren. Vi tog en annan väg upp för att gå till restaurangen där vi bokat bord. Det blev lite oroligt i leden när vi upptäckte att vi hade tappat bort Rocco (som inte hade mobil med sig).  Rocco är förresten den enda vi har tappat bort. Som tur är fick vi tillbaka honom vid restaurangen.  Det visade sig nämligen att den låg precis bredvid kyrkan som helt uppenbart var hela processionens slutstation. Och Susanna, om du har tur får du se 10-15 minuters promenad på video, jag tror han filmade alltJ

Vid halv åtta klev vi in och ner i matsalen som låg i källaren i jättegammalt hus. Det var fantastiskt gott och medan vi väntade på maten fick vi höra En vänlig grönska och Gläns över sjö och strand. Underbart! Och det tyckte nog personal och övriga gäster också. Ari, dotter Yolanda med kompis Ronja var också med och Ari fixade till att vi till jättebra pris fick fantasisk Antipasto i form av kallskurna italienska charkuterier, bruschetta med olika ”pålägg”, oliver och inlagda gröna tomater. Mycket populärt. Sedan blev det pasta, pizza, salsicca (fantastisk italiensk korv) och annat gott. Till efterätt något pannacottaliknande som smakade grädde, citron och socker och som brann vid serveringen. Mmmmm…

Jannika tog över vid ratten och körde två turer för att få ner oss allihop. Det var extremt hög stämning i bussen, jag tolkar det som att alla hade en lyckad kväll! Återigen, tack för att vi får vara med era fina ungdomar. De är så coola och sköter sig exemplariskt. Och det är som att upptäcka resandet på nytt när man får se på saker och ting med deras fräscha och oförstörda ögon.

Pooria frågade förresten tidigare under dagen en servitris varför portionerna är så små i Italien. Ingen som känner eller som nu har lärt känna Pooria är på något vis förvånad, det finns ingen botten i honom när det gäller mat. Vart tar det vägen?. Till svar fick han:  ”I don’t can answer”  vilket han var något upprörd över. Han gillade inte grammatiken.  Men vi har löst gåtan i alla fall. Om man ska äta så många rätter som man gör vid en riktig italiensk middag vill det till att varje portion inte är som en svensk portion.

I morgon bär alla vägar till Rom. Ciao!

Fina, va?

Den förlorade sonen. Här kommer Rocco filmandes hela processionen.

Ronja, Ari och Yolanda.